På barnvagnsvandring i Nackareservatet med Naturskyddsföreningen …
Vi, ett femtontal personer, de flesta stora, några små, startar vid Bagarmossens T-bana, och tar oss över torget in mellan husen. Högväxta är tallarna och grönskan rik. Här är mer natur än vad jag tänkt på tidigare. Maria Bergström från Naturskyddsföreningen leder vandringen som egentligen vänder sig till föräldrar med barn i barnvagn. Men det upplyste inte notisen om i lokaltidnigen varför även barnvagnslösa anslutit sig till tretimmarspromenaden genom Nackareservatet med mål i Björkhagen.
… under ledning av Maria Bergström som här visar upp och berättar om vitmossans hemligheter.
Eliot, 4 år, har fått syn på en fågel, en tornseglare.
Vilken skillnad det är att själv, dåligt påläst, promenera omkring i naturen utan att ha namn på blommor, träd och fåglar och att gå med någon, i detta fall Maria Bergström, som vet och kan berätta om exempelvis ljungens och sälgens betydelse för humlornas överlevnad eller om skatornas sociala liv när vi får syn på en skatfamilj på en grusplan i närheten av Bagarmossens skola.
Paus vid Söderbysjön. Malva, 10 veckor, och Ludvig, 5 månader, bekantar sig med varandra. Eliot studerar insektsboken.
Maria Bergström berättar om höstens alla gula blommor som fingerörten med sina små pilar på kronbladen som visar de pollinerande insekterna rätt när de söker nektar och hur mesarna samlar sina vinterförråd och gömmer det i trädens olika delar, längst ut på grenen eller inne vid stammen, olika från art till art. Och blommor får man plocka, även i naturreservaten, om de inte är fridlysta förstås, ”naturen är inget finrum”, säger Maria Bergström. Men ljungen plockar man inte och tar in. ”Ljungen är en begravningsblomma”. Nu vet jag det.
Ett träd ”inplastat” av häggspinnlarven.