En avskedsskål …
… för Arkitekturskolan på Östermalmsgatan …
… plus avskedsfest på fredagskvällen …
…firades med tal, av bland andra arkitekt Christina Engdahl som var med och ritade det omdiskuterade huset på 60-talet …
… och regionchefen Erik Westin på Akademiska Hus (Arkitekturskolans rektor Anders Johansson till höger) som inte i klartext ville tala om vad huset ska användas till i framtiden …
… men utlovade kreativa verksamheter i lokalerna när de blivande arkitekterna nu flyttar därifrån …
… till sin nybyggda högborg i höst några hundra meter därifrån uppe på KTH:s campusområde.
På fredagskvällen var tack och adjö och avskedsfest hela natten efter 45 år i stans kanske mest älskade och hatade hus, älskade av dem som haft sin dagliga gärning där (arkitekturstudenter och lärare), hatat av ett antal stockholmare, kanske mest signaturen Kar de Mumma i Svenska Dagbladet som på sin tid brukade avsluta sina kåserier ”För övrigt anser jag att Arkitekturskolan bör rivas”, en parafras på romaren Cato d.ä. som brukade avsluta sina tal i senaten med orden “Praetera censeo Carthaginem esse delendam”,för övrigt anser jag att Kartago bör förstöras, (Roms huvufiende på den tiden).
Fredagskvällen på Arkitekturskolan (som till hösten flyttar till ett nybyggt hus bara ett par hundra meter från det nuvarande) började med tal och symboliskt överlämnade av huset till fastighetsägaren Akademiska hus.
Christina Engdahl berättade om husets tillkomsthistoria. Hon var en av arkitekterna som var med och ritade Arkitekturskolan (Gunnar Henriksson var huvudarkitekt) på 1960-talet. Det var också hon som berättade anekdoten om Kar de Mumma och Cato. Christina Engdahl undervisade i många år på Arkitekturskolan. Hon berättade också att studenterna på 60-talet gjorde lite som de ville. Om hon sade till dem att rita ett bostadsområde med ett visst antal parkeringsplatser så kunde de rita parkeringsplatserna på en båt som åkte ut i Mälaren.
Erik Westin, regiondirektör på Akademiska hus, berättade inte närmare om vilka verksamheter som ska inrymmas den s.k. nybrutalistiska (numera kulturskyddade) byggnaden i framtiden, men antydde att det blir kreativa verksamheter av något slag, eftersom huset upplevs som kreativt av dem som varit verksamma där. Det är väl heller ingen vågad gissning att bottenvåningarna mot gatan öppnas upp, bland annat med restauranger av något slag.