Graffitimålandet på Kolingsborg har startat …
… och så här ser det ut på tisdagskvällen efter första dagen.
På tisdagskvällen gick flickor och pojkar balansgång på räcket runt kupolen …
… och småkillarna gjorde dödsföraktande hopp på sin brädor i Blå Bodarna mot Slussenterrassen …
… där de lite äldre ungdomarna häckade på Debaser med en öl i gemytlig samvaro medan musiken strömmade ur högtalarna. Aldrig har jag sett Slussen med ett så myllrande folkliv som nu i dess yttersta dagar.
Frampå tisdagskvällen pågick det av staden sponsrade graffitimålandet för fullt på det vitmålade Kolingsborg. Redan efter en dag har byggnaden fått karaktär av graffitikonstverk. Förhoppningsvis får fler stockholmare än hittills upp ögonen för den grönklassade byggnaden. Kan den kanske räddas från rivning?
Samtidigt gick flickor och pojkar balansgång på räcket runt kupolen, ett led i parcourträningen, och i Blå Bodarna for småkillarna fram på sina brädor och gjorde dödsföraktande hopp nerför trappstegen mot Slussenterrassen där de lite äldre ungdomarna trängdes framför ölglasen på Debaser och lyssnade på musiken som strömmade ur högtalarna.
Det var ett folkliv utan like. Slussen måste vara stans mest levande plats just nu. Jag har svårt att tro att det kan bli lika folkligt där igen om åtta-tio år när glashus och branta trappor och den breda motorbron ner mot Skeppsbron dominerar platsen efter den planerade ombyggnaden. Den som lever får se